Vintermorgon.

Den där chocken när en öppnar dörren och kylan omringar hela kroppen på någon sekund. Den där bitande kylan som känns i näsborrarna. En kan nästan känna det i luften.

Den där metalliska lukten. Den där lukten som bara finns när det är vinter. Knastret under fötterna när en sakta går ut med underställ och vinterkängor. Skogen nästan sjunger.

Snön som ligger på grenarna på granen. Om det bara kommer en till snöflinga så kommer allt vara förlorat. Men nu ligger snön där. Lugn och ovetandes. Balanserar på kanten. Den märkliga känslan när kroppen blir kall innifrån efter varje andetag. Kylan sätter sig som ett fast tryck i bröstet. Ändå försöker en andas djupt.

Det känns ända ut i fingertopparna. Kylan sprids som när en snöflinga bildas. Istapparna hänger blankt utmed husen.

Allt är så tyst.

Så dött.

Men ändå.

Lyser inte solen lite starkare? Glittrar inte snön vackrare än någonsin förut? Luktar det ändå inte lite liv? Kylan. Den biter i näsan. Läpparna spricker. Men ändå finns det inget bättre.

Vintermorgon.

Den där chocken när en öppnar dörren och kylan omringar hela kroppen på någon sekund.

Foto: Tilda Nyström 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hejsan!   Jag flyttar bloggen från denna hemsida för att testa på något nytt. Nu kan ni hitta alla mina gamla inlägg här och såklart kommer jag också att lägga upp nya inlägg där när jag har något att skriva.   Tack för att ni läser! ...

Hej.   Trevligt att du ville prata med mig. Jag har något att säga till dig.   Det finns nog inget snällt sätt att säga detta så jag tänker bara säga det.   Rakt ut. Utan att tänka på det. Nu. Nu säger jag det. Snart. Ja, snart.   Du sårar mi...

Hej människor. Nu tänker jag prata om något som är otroligt jobbigt och obekvämt. Något som får oss människor att vända oss om, blunda och helst hålla för öronen. Jag ska prata om världen. Men det är varken Trump eller miljökatastrofer som jag had...

Föreställ dig en kropp. Armar. Ben. Händer. Fötter. Allt lever i harmoni. De är beroende av varandra. Benen håller upp kroppen men skulle vara onödiga utan fötterna. Armarna omsluter kroppen men finner ingen funktion utan händer. Allting behövs. Krop...

Mamma, jag är speciell. Jag är inte som alla andra. Jag är inte som de andra.  Ibland när jag ser mig i spegeln ser jag något vackert.  Ibland när jag ser mig i spegeln tycker jag att jag är jättefin.  Men ibland när jag tittar mig i spegel...